Kvar att leva på

Idén till Budgetdagboken kom när jag funderade på varför pengarna började sina redan i mitten av månaden. Jag ville se var pengarna gick, och mer i detalj hur mycket jag hade kvar att leva på varje dag. Det är det sista talet den här sidan handlar om.

Vad uttrycket betyder

"Kvar att leva på" är vad som blir över när allt som måste betalas är betalt. Banker förkortar det KALP och använder det för att bedöma om du klarar ett lån: de tar din inkomst efter skatt, drar bort boendet och befintliga lån, och drar sedan av en schablon för vad ett hushåll av din storlek antas göra av med. Blir resultatet minus får du inget lån.

Du kan göra samma uträkning själv, och din blir bättre än bankens på en punkt: du behöver ingen schablon. Du vet vad du gör av med.

Uträkningen

Två rader, men båda är lättare att få fel än de ser ut.

Vad som kommer in

Lönen efter skatt, inte före – det är den vanligaste blundern, och den gör hela uträkningen värdelös. Lägg till allt annat som faktiskt landar på kontot: barnbidrag, bostadsbidrag, studiemedel, underhållsstöd, a-kassa, sidoinkomster.

Varierar inkomsten, för att du är timanställd eller driver eget? Räkna på en normal månad, inte på den bästa. En budget byggd på din bästa månad spricker alla de andra.

Vad som måste ut

Fasta kostnader är de som kommer oavsett vad du gör den månaden:

• Boende – hyra, eller avgift plus ränta och amortering
• El, värme och vatten om det inte ingår
• Hem- eller villaförsäkring
• Bredband, mobilabonnemang
• Resor till jobbet – månadskort, eller bilens drivmedel, försäkring och skatt
• Lån och avbetalningar, inklusive CSN
• Barnomsorg
• Fackavgift och a-kassa
• Abonnemang och tjänster som dras automatiskt

Kostnaderna som inte kommer varje månad

Det här är steget nästan alla hoppar över, och det är därför en budget kan se ut att gå ihop men ändå spricka.

Tandläkaren, bilbesiktningen, servicen, glasögonen, försäkringen som betalas per kvartal, julklapparna, semestern. Ingen av dem dyker upp i en vanlig månad – men de kommer, och när de kommer tas de från pengar du redan räknat som dina att göra av med.

Lösningen är enkel: summera vad de kostar på ett år och dela med tolv. Lägg den summan till de fasta kostnaderna. Din siffra blir lägre, och det är hela poängen – den blir sann.

Har du ingen aning om vad som är rimligt för ett hushåll av din storlek publicerar Konsumentverket beräknade hushållskostnader varje år. De är ett riktmärke att jämföra med, inte ett facit för just dig.

Varför månadssiffran lurar dig

Säg att uträkningen landar på några tusenlappar kvar. Skönt. Problemet är att siffran inte säger någonting om takten.

Pengar går sällan jämnt. Det går fort i början av månaden, när kontot ser välfyllt ut, och långsamt i slutet när det inte gör det. En summa för hela månaden är omöjlig att förhålla sig till en vanlig onsdag i en matbutik. Den går inte att känna.

Räkna om till per dag

Dela det som är kvar med antalet dagar till nästa lön. Inte med trettio – med de dagar du faktiskt har kvar.

Nu har du ett tal som går att använda. Handlar du för mer än så i dag sjunker morgondagens siffra, och handlar du för mindre stiger den. Det är samma budget, men uttryckt i något du kan fatta beslut utifrån medan du står vid hyllan.

Det kräver förstås att du räknar om den varje dag. Och det är det ingen orkar göra för hand.

Tre fel som gör siffran oanvändbar

• Räkna på bruttolön. Skatten är inte dina pengar. Siffran blir för hög och allt som byggs på den blir fel.
• Glömma de ojämna kostnaderna. De kommer. Att inte ha räknat med dem gör dem inte billigare.
• Räkna ut den en gång. Hyran höjs, elpriset rör sig, abonnemang tillkommer. En siffra från i fjol beskriver i fjol.